Att samla frimärken kan vara en tre­vlig och lärorik hobby. Det finns många olika exempel på hur man sam­­lar fri­mär­ken, och så länge man inte plane­rar att ställa ut sin samling på en jury-bedömd ut­ställning har man givetvis helt fria händer att utforma samlingen som man själv vill. Det finns dock internationella råd och regler för hur man bör utforma sin samling om man vill ställa ut den. Dessa kan vara bra att känna till även för de som inte nu tänker ställa ut.SAMLA MOTIVFRIMÄRKEN

En del utställningar medger en friare form av samlingar, som då bedöms i en klass för sig. Ibland får även publiken rösta fram den popu­läraste samlingen. Andra ut­ställningar där man kan visa enklare samlingar kan vara vid lokala arrange­mang som t.ex. Frimärkets Dag. En form är enramsexponat, där man i en utställ­nings­ram visar 16 A4-sidor. Det viktigaste oberoende av hur du sam­lar, är att samla för att det är roligt.

Det är bra att redan från början vara kvalitetsmedveten och välja ut hela och rena frimärken till samlingen. Hela tän­der, inga fläckar eller tunt papper. Undvik även fult stämplade frimärken. Ta för vana att använda en fri­märks­pincett när du hanterar frimär­kena.

Marginalerna runt frimärksbilden kan variera från mycket snett centrerat till perfekt centrerat, d.v.s. med lika stora marginaler runt om. I många fall är det nor­mala någonstans mitt emellan. Vissa utgåvor och sär­skilt äldre frimärken är ofta snedcentre­rade. Ju bättre centre­ring ett frimärke har desto bättre är det.

Moderna ostämplade frimärken bör ha en orörd gum­me­ring utan fastsättarspår. Dessa frimärken kallas ”postfriska”. Äldre fri­märken har ofta fastsättarspår efter­som det var så man monterade ostämplade fri­märken förr. I kata­loger prisnoteras därför äldre frimär­ken ofta både med och utan fastsättarspår.

Sveriges Filatelist-Förbund SFF, med lokala föreningar över hela landet, har hemsidan: www.sff.nu Där kan du klicka dig vidare till andra riksföreningar och lokal­föreningar. Sveriges Fri­märks­ungdom, Sfu vänder sig till de mellan 7-25 år och har hem­sidan: www.sfu.se Här finns bl.a. nybörjar­information för alla åldrar.

MOTIVSAMLING

Att samla motiv är ett betydligt friare sätt att samla jämfört med landsamlande. Här har det ingen betydelse varifrån frimärket kommer och någon komplett­het behöver man inte tänka på. Med ut­gångspunkt från motivet görs i stället en berättande samling, som från så många olika infallsvinklar som möjligt skildrar det valda temat. Det kan vara ”hästar”, ”vikingatiden”, ”posten” m.m. Nästan allt finns avbildat på frimärken, om än i olika omfattning. Väljer man att skildra t.ex. ett landskap så har man en form av hembygdssamling

.

Förr innebar motivsamlande att man försökte samla alla utgivna frimärken med ett visst motiv. Med dagens om­fattande frimärksutgivning från många länder, där en del är ”flitigare” än andra, känns det nuvarande sättet att samla mer ända­målsenligt.Man behöver inte alla frimärken med ett visst tema/motiv, utan väljer ut de som bäst visar det man vill skildra med samlingen. Ur en serie med likadana frimärken i olika valörer och tand-ningar behöver man bara ett. När man i övrigt väljer ut vilka frimärken som ska ingå i samlingen kan det vara trevligt att i första hand välja de som har motiv med anknytning till utgivnings-landet.

VAL AV MOTIV eller TEMA

De flesta har något intresse, hobby, yrke m.m. som man kan skildra med frimärken. Ett val av motiv/tema man redan är intres­serad av och har kunskaper om är det bästa valet. Om man i stället tänker börja samla något helt nytt motiv eller tema som verkar intressant bör man först skaffa sig kunskap om detta innan man sätter igång. Många motiv blir på ett naturligt sätt lagom stora att samla på. Andra, som sport, fåglar, sjöfart m.m., är så stora att en begränsning är lämplig.

DEN TEMATISKA BEARBETNINGEN.

En motivsamling kan liknas vid en berättelse med olika kapitel som i logisk ordning behandlar ämnet. Denna uppdelning kallas sam­lingens plan och kan i början vara enkel. En samling GOLF kan till en början ha en plan med följande rubriker:

1) Golfens historia

2) Golfbanan

3) Klädedräkten

4) Utrustning

5) Spelteknik

6) Golftävlingar

7) Berömda golfspelare

8) Organisationer

Man ordnar upp sitt material efter dessa rubriker. Detaljtexter skrivs vid varje frimärke. När samlingen växer kan man utöka planen och göra den mer detaljrik. T.ex. kan rubriken ”utrustning” delas upp i under­rubrikerna:

4a) Klubbor

b) Bollar

c) Övrig utrustning

d) Utrustningstillverkare

Så kan man göra med flera av de andra rubrikerna.

En del motiv är svårare än andra att bearbeta på detta sätt. Många som samlar på t.ex. djur och växter nöjer sig med att sätta upp dem efter olika arter. Det är inget fel i detta. Det viktigaste är att samlaren har roligt med sitt sam­lande. Att inte samlingen då kan jury­bedömas på en utställning saknar därför betydelse.

MOTIVSAMLINGENS FRÄMSTA INNEHÅLL

Det vanligaste innehållet i en motiv­samling består av FRIMÄRKEN, stämplade eller ostämplade. Det är bäst att inte blanda. Många väljer ostämplade för att inte stämpeln ska skymma motivet.

HELSAKER (t.ex. postkort, aerogram och postbrev) är försändelser med påtryckta frimärken. De finns dels de som har motiv i det påtrycka frimärket och dels de som dessutom eller enbart har motiv i en påtryckt sidobild. Helsaker måste samlas hela.

STÄMPLAR till motivsamlingen finns av flera sorter. Den vanligaste är minnes­poststämpeln, som oftast används vid något enstaka tillfälle vid utställningar jubiléer m.m. Även första­dagsstämplar med motiv i stämpeln kan användas. Maskinstämplar och ibland även vanliga datumstämplar kan ha motiv, ofta i form av turistreklam. Dessa stämplar används vanligen under längre perioder.

Motivstämplar kan dels samlas på hela försändelser, som då bör vara adresserade och ha rätt frankering. De kan även samlas på klipp, och då alltid på fri­märke. Att göra klipp av försän-delser är ofta för att spara plats på album­bladen. Äldre försändelser av god kvali­tet bör dock aldrig klippas ner. För andra får man avväga en värdeminskning mot en kanske snyggare montering av album­bladet. Stämplar på helsaker ska aldrig klippas ner.

När man monterar egna blad har man även möjligheten att snitta i albumbla­det så att stämpeln visas som om den vore ett klipp, medan resten av kuvertet finns på baksidan av bladet.

FRANKOSTÄMPLAR används av många firmor i stället för frimärken och har ofta någon reklam som kan passa in i en motivsamling. De kan samlas som hela för­sändelser eller som klipp. Undvik fran­kostämplar med nollställd valör.

Även FRIMÄRKSHÄFTEN med motiv på omslaget kan användas, men då ska fri­märkena sitta kvar i häftet.

Frimärken från auktoriserad PRIVAT LOKALPOST kan också användas. Under fyra tidsperioder har över 150 svenska lokal­postföretag använt egna frimärken.

Helsaker, stämplar, frankostämplar och häften blir en trevlig omväxling bland frimärkena i motivsamlingen.

Den avancerade motivsamlaren, som siktar högt på utställningar, kryddar sin samling med ovanligare (dyrare) objekt för att öka poäng för sällsynthet och därmed få högre totalpoäng. Detta utan att alltid föra samlingen motivmässigt framåt, då det kanske hade gått att visa samma sak med billigare objekt. Det är upp till var och en att tävlingssamla på detta sätt, men det stora flertalet håller nog sam­landet på en lägre nivå.

När det skrivs om motivsamlande är det ofta om dessa avancerade samlingar. För nybörjaren är det därför viktigt att poängtera att man för sitt eget nöjes skull kan sammanställa intressanta sam­lingar även med billigare material. Ett frimärke av masskaraktär kan i sitt rätta sammanhang vara väl så intressant som ett dyrare.

En del tycker kanske att det av en del motiv finns alldeles för mycket material utgivet. Men det betyder ju bara att man har mer att välja av för att visa det man vill med sin samling. Av andra motiv finns det så lite material att det kan vara svårt att ens få ihop till ett enramsexponat (som innebär 16 A4-sidor). Som en liten bred­vidsamling kan den ändå vara intres­sant.

ANNORLUNDA SAMLINGSFÖRSLAG

När man nu är medveten om vad som gäller för en utställningssamling kommer här några förslag som kan vara av intresse för de som inte tänker ställa ut sin samling.

I en vanlig motivsamling försöker man så utförligt som möjligt skildra det valda temat/motivet. Men man kan göra tvärt om och i stället kortfattat och överskådligt skildra ett större motivområde. Man kan då nöja sig med en sida för varje rubrik. Senare kanske något delområde kan bli en egen motivsamling. Några exempel:

KONST

Det finns många sorters konst. En intressant kavalkad vore att ägna en albumsida var åt olika företeelser inom konsten. Några förslag följer här. Många av dessa kan bli egna samlingar.

Grottmålningar, hällristningar och bildstenar, väggmålningar, keramikmålningar, mosaik, teckningar, akvareller, träsnitt, linoleumtryck, glasmålningar, glasmosaik, vanliga målningar, skulpturer i olika material, textilkonst m.m.

Man kan även skildra olika typer av motiv och hur olika konstnärer ser på dessa: stilleben, porträtt, självporträtt, djur, natur, kvinnan, barn, båtar och havet, religiösa motiv, nonfigurativ konst m.m.

Man kan även placera in konst under olika århundraden och även geografiskt. Kanske även visa konst som finns på ett större museum. Ja möjligheterna är många. Det kan bli en intressant konstsamling.

SPORT

Många samlar kanske på sin egen sportgren men är man allmänt sportintresserad kan det vara intressant att samman­ställa en samling med max en sida med varje sportgren. Det finns långt över hundra olika, många av dem udda sporter. Man visar då olika moment inom sporten. Det kan även ingå en avdelning med idrottsanläggningar.

BÅTAR – SJÖFART

Här kan man börja med en historisk återblick för att sedan visa olika typer av båtar på en sida var: färjor, segelfartyg, fiskebåtar, fraktfartyg, isbrytare, hjulångare, oljetanker, båtar som ros, stakas eller paddlas, marina fartyg m.m.

Båtsport kan få en egen sida liksom hamnar, kanaler, fyrar, sjöräddning m.m.

FLYG

Även här kan man börja med en historisk återblick för att sedan visa olika flygplanstyper. Kanske med separata sidor för helikoptrar, segelflyg och flygvapnet. Annat att visa är olika flygbolag, flygplatser, fallskärmshoppare m.m.

SAMMANFATTNING

Gemensamt för dessa fyra förslag är att man med billiga frimärken kan börja med att överskådligt skildra ett större motivområde. Senare kan man kanske välja ut en del av detta för att samla på ett utförligare sätt.

Även vanliga motivsamlingar behöver inte bli större/dyrare än man själv vill så länge man inte tänker ställa ut. Det viktigaste är att man har roligt med sitt samlande. Att studera motivet på frimärket och söka information om detta kan vara en del av nöjet. Om man dessutom tidigare är intres­serad av och har kunskap om ämnet är det ännu bättre.

LYCKA TILL MED DITT SAMLANDE